• Huvudsponsorer

Onsdag Ons 6 Mars Mar
Fredag Fre 8 Mars Mar
Tisdag Tis 12 Mars Mar
Torsdag Tor 14 Mars Mar
Lördag Lör 16 Mars Mar
Måndag Mån 18 Mars Mar
Onsdag Ons 20 Mars Mar
Fredag Fre 22 Mars Mar
Söndag Sön 24 Mars Mar
Torsdag Tor 28 Mars Mar
Lördag Lör 30 Mars Mar
Måndag Mån 1 April Apr
Onsdag Ons 3 April Apr
Fredag Fre 5 April Apr
Lördag Lör 14 September Sep
Tisdag Tis 17 September Sep
Torsdag Tor 19 September Sep
Lördag Lör 21 September Sep
Tisdag Tis 24 September Sep
Lördag Lör 28 September Sep
Torsdag Tor 3 Oktober Okt
Lördag Lör 5 Oktober Okt
Torsdag Tor 10 Oktober Okt
Lördag Lör 12 Oktober Okt
Torsdag Tor 17 Oktober Okt
Lördag Lör 19 Oktober Okt
Torsdag Tor 24 Oktober Okt
Lördag Lör 26 Oktober Okt

Björnstad - från juniorforward till back i A-laget

28 april 2016 10:42

Leksand har gett många juniorer chansen den här säsongen. Och i matcherna mot MODO dök det upp en ny bekantskap. Killen som bara spelat back några veckor, Sebastian Björnstad, fick ett roligt telefonsamtal från assisterande tränaren Magnus ”Sigge” Svensson.
– Han sa att jag skulle åka med till Örnsköldsvik dan efter.


Sebastian är nitton år och född i Långshyttan och familjen flyttade in till närbelägna Hedemora när han var tolv år. Där spelade han hockey med killar som var flera år äldre, något som inte är helt ovanligt om du är duktig, Det speciella med Sebastian var att han spelade forward med ett lag och back i Hedemoras J20-lag.
– Deras tränare tyckte att jag passade bättre som back, förklarar Sebastian. Själv föredrog han forwardsrollen och spelade på den positionen ända till i december 2015.
– Man vill ju göra mål, säger han med ett skratt.

Hockeygymnasiet i Leksand Redan som fjortonåring var det dags för flytt till Leksand. Ett stort steg?
– Nä, det var inte så farligt. Mormor gjorde matlådor och mamma kom upp och hjälpte mig.
Sebastian är inne på sin fjärde säsong i Leksand. Innan jul 2015 hade J20 backbrist och lagets tränare Gabbe Pears tog ett snack med Sebastian.
– Gabbe frågade om jag kunde tänka mig att prova det eftersom laget saknade backar. Sen tyckte han att det gick så bra att jag fick fortsätta.

A-laget nästa Efter några veckor som back fick Sebastian chansen i A-laget. Tre seriematcher på bänken med bara några få byten blev resultatet.
– Även om det inte blev speltid var det en nyttig erfarenhet att vara med. När J20:s säsong tog slut fick Sebastian vara med och träna med A-laget.
– Efter den andra matchen mot MODO blev två backar skadade så då fick jag följa med istället.
Så klart var det lite nervöst men Sebastian var mest glad att få chansen.
– Kanske var man för ung och dum. Så jag tänkte inte så mycket, gick bara in och körde, säger Sebastian och ler brett.

Serien mot MODO I match tre i Örnsköldsvik blev det ingen speltid för junioren, men på Påskafton hemma i Tegera var det dags.
– Tom Hedberg blev skadad men jag märkte inte det. Jag satt och kollade på matchen från bänken. Så kom Sigge fram och frågade om jag var redo att hoppa in.
Sebastian fick spela 10-11 minuter, nästan dubbelt så mycket som totalt tidigare i A-laget.
När han ska berätta om matchen är det inramningen som gjort störst intryck. – Det dånade i öronen och redan innan nedsläpp så står alla upp och sjunger. Jag och (William) Wikman tittade på varandra och undrade vad som hände. Vi hade inte varit med om något liknande.
Vid ställningen 2-1 och två minuter kvar av matchen fick Sebastian fortfarande speltid. Ett modigt coachdrag med en så oerfaren back. Men Sebastian får beröm av tränarna för sin spelförståelse och han tog chansen att visa att de har rätt.
– Det var en riktig självförtroendehöjare, menar Sebastian.

Sjunde avgörande Det blev ingen speltid för Sebastian i den sista matchen men det märks att han uppskattar upplevelsen att vara med.
– De var snäppet bättre än oss nästan hela matchen. Men med en bra målvakt och uppoffrande försvarsspel löste vi det.
MODO hade ledningen med 3-1 långt in i tredje perioden men Sebastian och de andra i laget gav inte upp.
– Om det är nåt lag som ska göra det, är det vi. Men när jag sett matchen i efterskott ser det rätt hopplöst ut i det läget, säger han med ett skratt.När Alexander Ytterell utjämnade till 3-3 visste Sebastian att laget hade en jättechans att vinna.
– Det här kan inte gå fel, tänkte jag.

Vad sa familjen om din fina säsongsavslutning?
– Mamma mormor och morfar var väldigt glada och stolta. Nästan så att de tyckte att det var coolare än vad jag tyckte.

Rolig bussresa Sebastian berättar glatt om det fantastiska firandet med alla fans, både i Örnsköldsvik och i Leksand. Det blev en härlig bussresa från Borlänge till Leksand på fredagnatten.
– I alla rondeller var det fullt med folk. De viftade med Leksandsflaggor och där fanns skyltar med ”SHL 4 mil”.

Vad händer nu?
– Jag blir kvar i Leksand. Just nu kör jag försäsongsträning med A-laget. Och jag kan spela J20 en säsong till, säger Sebastian som troligen fortsätter som back i höst.