Hemma hos #22 Martin Grönberg

– Två minuter, max, tar det att gå. Men i dag satte jag rekord på cykeln – det gick nog på under 30 sekunder.
Så låter det när Martin Grönberg beskriver sin väg från hemmet till Tegera arena.
Martin och sambon Sofie bor nämligen i en lägenhet med uteplats, bara några skridskoskär ifrån Tegera arena.
– Det borde vara närmast i laget ja, även om Jonas Levén också bor väldigt nära. Närheten till hallen är helt klart en av de bästa grejerna med att bo just här, menar Martin.

Har du tagit bilen till träningen någon gång?

– Haha, ja, det har jag faktiskt. Om man ska iväg och äta eller så, efter träningen, brukar jag ta med mig bilen ibland. Och när vi precis hade flyttat in hände det att jag tog bilen ett par gånger, bara för att testa om det gick snabbare att åka bil än att gå.

Resultatet av undersökningen?

– Eftersom vi spelare går in på baksidan av arenan, tjänar man faktiskt någon sekund på att ta bilen. Så länge man inte får ett möte vid farthindren utanför skolan, då tappar man för mycket tid.

Om man bor så pass nära jobbet som du gör, är det möjligt att komma för sent då?

– Jo då, jag har faktiskt gjort det två gånger. En gång försov jag mig, och en gång hade jag helt missat ett möte som vi skulle ha. Men som tur är gick det ju snabbt för mig att komma dit.

Hemma hos Martin och Sofie går den mesta inredningen i vitt, grått och svart. Den är städat och stilrent, men enligt ”Hemma hos Oskar Lang”, i förra numret av Leksingen, är det inte just Martin som är hjärnan bakom det fina hemmet…
– Det var ju ett väldigt påhopp det där, men det ligger väl kanske en del sanning i det han säger… Sofie ligger bakom det mesta här hemma faktiskt. Jag har väl varit med och diskuterat lite, men när det väl har blivit dags för beslut har jag glatt överlämnat det till henne. Hon är bättre på det där än vad jag är, erkänner Martin.
Han tillägger dock att det är han som ligger bakom den vita, öppna hyllan i köket.
– Jag tyckte att vi hade det så trångt i skåpen, så det var ju perfekt att kunna flytta ut lite saker på den. Ganska smart, tycker jag själv, menar Martin, och visar upp en stor vit hylla som bland annat rymmer en fin glassamling.
– Ja, det var tydligen viktigt att ha så här många… Men jag vet inte så himla mycket om dem egentligen.

De är ganska dyra…

– Jo då, så mycket vet jag!

Har du byggt/gjort något av det som finns i hemmet?

– Nja… det har jag svårt att tro… Eller jo! Det här bordet har vi faktiskt gjort själva, säger Martin, och pekar på ett det vita soffbordet.
– Sofie fick idén från nån blogg eller nåt sånt, och sen byggde vi ihop det.

Så du är lite händig i alla fall?

– Haha, nej, det kan jag nog inte ta åt mig faktiskt. Jag får mycket skit för att jag har tummen mitt i handen.

Något exempel på det?

– Oj, det har varit lite allt möjligt. Men när jag bodde granne med Simon Erlandsson tyckte han ofta att jag var lite dum i huvudet när jag frågade honom om hjälp med vissa saker, haha. Han är ju raka motsatsen, och kan allt sånt där. Jag skulle säga att jag kan det jag behöver, typ skruva upp en hylla eller så. Blir det mer avancerade saker, så tar jag hjälp.

En annan grej som Martin gärna tar hjälp med är matlagningen.
– Det är inte min grej. Det är oftast Sofie som gör maten, medan jag kanske tar någon städning extra istället. Det är svårare att misslyckas med en städning, menar Martin, som verkar ha skött städningen riktigt bra inför Leksingens besök.
– Jag hann gömma dammsugaren 10 sekunder innan du knackade på dörren, haha. Men visst, vi försöker oftast att hålla det ganska städat, även om vi inte alltid har det som hos Martin Karlsson direkt. Han är ju lite besatt av ordning och reda.

Han kanske också gömmer dammsugaren 10 sekunder innan du kommer?

– Då ska han ha en jäkligt bra tajming i sånt fall, för det har varit perfekt städat varje gång jag har kommit dit.

Två av sakerna som Martin Grönberg gillar mest med sitt eget hem, förutom närheten till arenan, är:
1) Diskmaskinen. ”Mitt livs bästa köp”
2) Den tillhörande gräsplätten. ”Perfekt om man vill chippa lite golfbollar”
En framtidsdröm är att någon gång flytta till ett hus.

Vilka tre i laget får bygga ditt hus?

– Mattias Nilsson skulle utan tvekan bli byggnadsledare, och sen skulle nog Martin Karlsson få vara med också. Han är i bra fysisk form, så han skulle kunna bära mycket… Och den tredje… Jeppe Ollas kanske. Han påstår att han kan i princip allt, så det skulle ju vara intressant att se honom i skarpt läge.

Vem skulle stå sist på listan?

– William Wikman. Vi gjorde en grej på ett träningsläger förut, där man skulle slå spikar i en stubbe. Efter hans insats där kan jag säga att han aldrig skulle få sätta sin fot på ett bygge.

Leksingen

Här kan du läsa fler reportage från tidigare nummer av Leksingen.

Julnumret av Leksingen skickas ut i början av december. I det numret hälsar vi på hemma hos lagkapten Jesper Ollas.