Hugo spelade med Timrå förra året och skulle sen prova lyckan utomlands. Men det blev inte alls så bra som värmlänningen önskat. Det var en tuff period och utan stöd från föräldrar och flickvän hade han inte fortsatt att spela.
– Då hade jag nog lagt skridskorna på hyllan. Pappa missar inga matcher om han själv får bestämma. Det är roligt att ha honom på plats och utan pappa hade jag inte varit här, säger Hugo bestämt.
Att komma in mitt under säsongen är inte alltid lätt, men Hugo tycker verkligen att lagkompisarna tagit emot honom väl.
– De har känt varandra sen i våras och tränat ihop under sommaren, men det har gått bra. Jag hade spelat med Daniel Gunnarsson, Linus Persson och Lucas tidigare, säger Hugo som menar att särskilt Lucas Nordsäter varit fint stöd så här i början.
– Det är ett roligt och moget lag med många olika åldrar. Det är högt i tak och jag tycker att det varit tydligt vilka krav jag har på mig, berättar tjugoåringen.

Tufft motstånd

Matchen mot Björklöven blev lite hackig på grund av utvisningar och det blev mycket att göra för Leksands försvar.
– De kom ut ettrigt och gav oss ingen lugn och ro med pucken, men jag tycker att vi har ett bra system med avlastning, säger Enock om backarnas spel.
Han är väldigt imponerad av målvakten Axel Brages räddning i sista sekunden av matchen. Löven hade tagit ut målvakten och pressade på ordentligt med två man mer på isen.
– Han tar pucken trots att det står fyra man framför honom och skymmer.

Varför blev du vald till matchens krigare, tror du?
– Jag försöker att göra allt jag kan i varje byte. Jag vill skapa ytor åt lagkompisarna i egen zon. Separera pucken från motståndaren, det är min styrka, säger Hugo.
Men han tycker att hela laget kunde fått utmärkelsen ikväll.
– Det är ett lagspel. Utan grabbarna hade jag inte kunnat kriga så heller.

Spela i Tegera

Hugo trivs med att spela i Tegera. Han tycker att det är jätteroligt att komma till träning eller match varje gång. Så sent som förra säsongen var han och Timrå på besök i Leksand och det var inte alls lika kul.
– Jag har aldrig gillat att spela här som bortalag. Det var pest och pina. Om man fick en rejäl tackling så gjorde det både ont och så var det tungt med det där extra vrålet från publiken. Det är bra drag på fansen som gör det jobbigt om man inte har dem på sin sida. Så det är klart roligare att spela i Leksand, säger Hugo med ett brett leende.
Han är verkligen glad över sin tid i Dalarna. Hans kontrakt sträcker sig till sista november.
– Jag hoppas få stanna, men om inte kommer jag ta med mig den här tiden med glädje, avslutar Hugo.