Filip berättar att han hade en riktigt bra känsla, fredagsmatchen igenom.
– Det kanske är lätt att säga nu i efterhand, men jag kände faktiskt redan före matchen att det här kunde gå riktigt bra. Mora hade allt att förlora, vi hade allt att vinna, och dessutom var det en så otroligt bra och lugn känsla i hela gruppen. Det är svårt att beskriva, men vi har verkligen trott på det här hela vägen, och det känns bara helt fantastiskt att vi tog oss ända fram.
– Ja, det är nästan svårt att ta in, säger Marcus.
– Det här är liksom sånt som många spelare inte får uppleva under hela karriären, och sen får jag vara med om det under mitt första år i A-laget. Jag är så glad just nu så jag vet faktiskt inte vad jag ska säga.
– För att vi har en helt sjukt stark grupp där alla verkligen krigar för varandra. Vi har dessutom haft en intakt grupp så gott som hela säsongen, och det har helt klart varit en styrka. Det är inte stjärnlag som går upp, det är starka grupper!
– Det var liksom nästan för bra för att vara sant! Dels att vi vinner, men också att det var just Agge som fick göra målet. Och att Ollas fick spela fram… Det var.. ja, faktiskt helt sjukt egentligen.
– Bara ren glädje! En massa kramar med hela laget och ett härligt firande med våra fantastiska fans, säger Filip, och Marcus fyller i:
– Och att vi sjunger tillsammans för Tobias Forsberg, på hans födelsedag. Då kom verkligen tårarna.
Och efter firandet i Mora fortsatte kvällen och natten på samma tema hemma i Leksand.
– Och även på hela vägen från Mora. Vi möttes av fans med Leksandsflaggor längs vägarna, och i Rättvik stannade vi till och med och firade med några fans. Sen blev det fest i arenan natten lång… Jag var hemma vid 7 i morse och har väl sovit två timmar eller nåt sånt, säger Filip och skrattar.
– Samma här, men det var det värt, helt klart. Förhoppningsvis blir det nåt liknande i kväll.
_
Text från lördag 6 april_